V-märkt

Fjolårets ändringar i plan- och bygglagen (PBL) innebär att byggnadsnämnden under vissa förutsättningar får ge bygglov för inredning av vindsutrymmen i bostadshus i strid med förbud i detaljplan. Reformen är förmodligen välkomnad av bostadsrättsföreningar vars möjligheter har begränsats av bestämmelser i äldre detaljplaner. Dessvärre är på marknaden förekommande avtalskonstruktioner för vindsombyggnation förenade med svårhanterade problem och risker.

Stora infrastrukturprojekt som fastställs i väg- och järnvägsplaner medför ofrånkomligen intrång och olägenheter för enskilda fastighetsägare. Enligt expropriationslagens principer ska fastighetsägaren försättas i samma ekonomiska läge som om expropriationen inte hade ägt rum – men vad innebär det?

Vid uppförande av nya bostadsrätter är det inte ovanligt att samma personer som företräder entreprenören samtidigt sitter i bostadsrättsföreningens interimsstyrelse och även direkt eller indirekt äger fastigheten där bostäderna ska uppföras. Innan de nybyggda bostadsrätterna är upplåtna till de boende är det alltså samma personer som sitter på båda sidor om förhandlingsbordet. Förutsättningarna för entreprenören (E) att träffa förmånliga avtal med bostadsrättsföreningen (Brf), utan att de blivande bostadsrättsägarna kan påverka besluten eller utkräva ansvar av interimsstyrelsen har tidigare varit goda. Den senaste ändringen i bostadsrättslagen kommer sannolikt att ändra detta.

Vid prövningar av bygglovsansökningar kan situationer uppstå där all­männa eller enskilda intressen hänförliga till civilrättsliga förhållanden lyfts. Fråga uppstår då i vilken utsträckning sådana förhållanden får beaktas. Artikeln belyser två rättsfall från Högsta domstolen, NJA 2021 s. 1187 och NJA 2023 s. 550, där frågan har kommit upp.

Begreppen takpris och fast pris vållar en del frågor för aktörer i byggbranschen. Artikeln behandlar några av dessa.

I den här artikeln undersöks närmare vad som gäller för en bostads­rättsförening som få svårt att sköta sina ekonomiska åtaganden. Vad gäller för bostadsrättsföreningen vid konkurs? Hur påverkas med­lemmarna? Och hur stor är risken i dagens läge?

Vid löpande räkning är det lätt att underskatta vikten av att dokumentera parternas överenskommelse beträffande prisets beräkning. Entreprenören vill ha ersatt sina kostnader och beställaren är villig att ersätta entreprenören för kostnaderna. Inte sällan har dock entreprenören och beställaren olika syn på vilka kostnader som ska ersättas och med hur mycket.

Det är ofta svårt att beräkna vilken ekonomisk skada som uppstår för beställaren när en entreprenad blir försenad. I ABT 06 och AB 04, kap 5 § 3, öppnas för möjligheten att i stället tillerkänna beställaren ett på förhand bestämt belopp som löper för varje vecka som förseningen varar. Blir förseningen långvarig kan ett sådant vite bli orimligt kännbart för entreprenören. Det finns därför regler för att mildra effekten.

Planmonopolet innebär att det är en kommunal angelägenhet att plan­lägga användningen av mark och vatten. Den markägare som inom en relativt snar framtid vill bebygga icke detaljplanelagd mark är för det första beroende av att kommunen vill att marken bebyggs.

Utbyggnaden av laddinfrastruktur för fordon går fort. Många samfällighetsföreningar står nu i begrepp att uppgradera sina parkerings­platser med möjligheter att ladda fordon. I den här artikeln tittar vi när­mare på vissa juridiska överväganden som då kan behöva göras.

I juni 2022 avgjorde Svea hovrätt en entreprenadtvist där beställaren (B) valde att häva entreprenaden på grund av entreprenörens (E) försening. Domstolarnas domskäl innehåller en rad intressanta klargöranden av vad som gäller vid Es försening och när B får häva entreprenaden på grund av denna.

Bergvärme är och har visat sig vara ett konkurrenskraftigt alternativ på energimarknaden. Borrning efter bergvärme är en utvecklad och beprövad metod. Fördelarna är många men som oftast i bygg- och anläggningsverksamhet gäller det att identifiera och minimera risken för skador på omgivningen.

I december 2021 avgjorde Hovrätten över Skåne och Blekinge en entreprenadtvist mellan en konsument som beställare och en byggentreprenör.

När lägenheter är upplåtna med bostadsrätt är det bostadsrättsföreningen som äger huset och därmed lägenheterna.

Kraftiga oförutsedda kostnadsökningar på byggmaterial innebär just nu särskilda utmaningar för byggbranschens aktörer.

I både ABT 06 och AB 04 finns bestämmelser om ”väsentlig rubbning”. I den här artikeln lämnas en sammanfattande överblick om situationer som aktualiserar bestämmelserna och hur de används.

I tidigare artikel Upplåtelse av bostadsrätt – får en förhandstecknare frånträda avtalet om projektet blir försenat? redogjordes för de tingsrättsdomar som behandlat frågan. Tre av målen har nu avgjorts i hovrätten, varav ett mål har avgjorts i Högsta domstolen. Vi har därför ett svar på frågan hur exakt en uppgift i förhandsavtalet om ”beräknad tidpunkt för upplåtelsen” måste vara. Ett hovrättsfall ger också en tydligare bild av hur stor försening i förhållande till tillträdestidpunkten som kan accepteras.

Fackmässighetsbegreppet förekommer i byggsektorns standardavtal och i viss konsumentlagstiftning. Begreppet är en måttstock för att fastställa dels uppdragets omfattning, dels vilket utförande som beställaren kan kräva. Nedan belyses begreppet med inriktning på kommersiella entreprenadavtal.

Begreppet kontraktsarbeten är centralt för en entreprenad. Utan begreppet vore det omöjligt att tala om ändrings-, tilläggs- och avgående arbete.